Jag har inte varit här och skrivit på jag vet inte hur länge. Jag är inte ens säker på att jag kommer lägga ut det här inlägget, eller ens fortsätta om jag gör det.
Jag tror ju inte nån är intresserad av att skriva, men jag tänker att jag kanske mår bättre av det. Min terapibok används inte så mycket som den borde, så varför inte skriva här istället. Det kanske fungerar bättre.
Jag sökte hjälp till slut, för nu två år sen, jag fick träffa en läkare på vårdcentralen, det hjälpte en stund, när vi trodde vi hittat en bra medicin. Men det var inte rätt, jag föll tillbaka och blev sjukskriven igen ett år senare, vi testa ngt nytt som funka i kanske 1 månad innan nästa sjukskrivning.
Mamma följde nu med och träffa läkaren, han kom in, "vi har inte kunnat hjälpa dig ett skit" var vad han sa, han uttryckte sig verkligen så. Det kändes inte alls bra, inte någonstans, vad som kändes lite bättre var när han ville skicka mig vidare till psykiatrin. Jag tänkte att nu kommer det bli bra, de kommer säkert kunna göra så mycket mer för mig än vad vårdcentralen kan. O ja, det va sant, det kan de, men det tar tid, 6 månader på heltidssjukskrivning, sen deltid sakta sakta ökar vi.
Men sakta sakta kan tydligen vara för snabbt det oxå, för nu blev det bakslag igen...
Jag vet att det kommer bli bättre! Nån dag. Men det hjälper ju inte nu, ibland känner jag för att bara ge upp, jag vet inte hur mycket mer jag verkligen orkar.
Kommentarer
Skicka en kommentar